4 Ledaren.
Vi får inte blamera oss. Livsmedelsbranschen är känslig för kritik. Händelser som vi inte rår för kan förstöra vårt rykte, till exempel glassplitter i livsmedel, fågel- och svininfluensa, BSE osv. Men vi kan påverka utvecklingen på hemmaplan.

Konsumenterna är vana vid att de kan lita på att maten de köper i butiken är av hög kvalitet och trygg och det förtroendet får vi inte förlora. Därför skall vi fortsätta vårt goda samarbete med butikerna så att kunderna inte har orsak att klandra oss, understryker chefredaktör Veli Saarenheimo och önskar alla en god höst.

6 Finska köttbranschens förbund sammanträdde i Vanajanlinna.
Korpela fortsätter som styrelseordförande för Finska Köttbranschens förbund som inkommande år fyller 75 år. Den skärpta ekonomin och verksamhetsområdet som hela tiden förändras är de största utmaningarna. Förbundets lagstadgade sommarmöte stadsfäste verksamhetsplanen, budgeten och medlemsavgifterna. Verksamhetsplanens viktigaste mål är att garanterna medlemmarnas konkurrensförmåga och att stå till tjänst med information och skolning av hög kvalitet. Livsmedelssäkerhetsverket Eviras generaldirektör Jaana Husu- Kallio höll föredrag om livsmedelstillsynen och poängterade att hela livsmedelsövervakningen är beroende av egenkontrollen. Direktör Minna Kurunsaari från Kesko Livs betonade att arbetstagarna måste förstå förändringar och nya direktiv och att de dagligen skall tillämpas. Hon uttryckte också en utmaning.

- Av alla familjer utgör 4 -personers familjerna endast 10 procent,1-2 personers hushåll hela 73 procent. Ta detta i beaktande då ni utvecklar era produkter!

12 Det lönar sig att servera lokalt producerad mat.
Mat av lokalt producerade råvaror serveras redan på många kvalitetsrestauranger. De så kallade landskapsmenyerna hjälper restauranger och småproducenter att hitta varandra och finslipa samarbetet. Man satsar på lokalt producerat kött, förädlade köttprodukter och säsongernas primörer. År 2000 var Helsingfors kulturhuvudstad och då föddes Taste of Finland-konceptet. Idag finns både VellamoMenu och HämeMenu i Tavastland.16 Köttbranchen dyker inte lika djupt som nationalekonomin. Under recessionen som snart varat i ett år har köttbranschens företag blivit försiktigare. Flere företag har lagt alla utom de allra nödvändigaste investeringarna på is.

- Just nu är det mycket svårt att få lån trots att man har säkerhet konstaterar Yrjö Wigrens vd Juha Salonen. Han berättar att i år investerar de enbart i reparationer. Vanligen investerar bolaget 100 000 - 200 000 euro, i år endast 30 000 - 40 000 euro och avstår att investera i en ny skivnings- och förpackningslinje. Då bankerna idag svårare beviljar lån kan företagen ty sig till Finnvera Abp som i sin egenskap av statsägd finansiär kompletterar finansieringsmarknaden. Finnvera främjar företagsverksamhet, regional utveckling, exportutveckling och förbättrar och diversifierar finansieringsmöjligheterna för företag genom t.ex konjukturlån och -borgen och exportfinansieringstjänster.

20. Köttkvarnen.
Regeringen har i sin budgetmangling beslutat att utjämna livsmedlens och den i restaurangerna sålda matens pris till 13 procent från och med juli nästa år. Sötsaks- och läskskatten träder igen i kraft från och med år 2010. Köttbarometern. Produktion, konsumtion, export och import av kött under januari- juli. Matinformationens verksamhet bantas. Finfood – Gott från Finland rf:s styrelse beslöt att koncentrera föreningens resurser till Svanmärket och att skära i Matinformationens verksamhet. Projekt som är på gång slutförs och Svanflaggans ställning stärks. Svanmärket berättar för konsumenterna att produkten är inhemsk. År 2010 har organisationen 4 anställda. Saarioinen lanserar HoReCa -nyheter. Höstens nyheter hos Saarioinen är Regnbågslaxfyllning, Lätt Lördagskorv, Kycklingpinne och Piaderna - italienska fyllda bröd vilka kan värmas. De bakas på speltmjöl, är mycket goda och fyllda med skinka-pepperoni, broiler-mozzarella, tomat-oliv.

HK-Ruokatalo minskar på förpackningsplast. Hk-Ruokatalo förnyar sina charkförpackningar och minskar förpackningsavfallet med 59 %. I Danmark växer den gröna trenden, i Frankrike eko-produkterna. I samarbete med flere ministerier planerar man i Danmark att fördubbla arealerna av ekologisk odling. Minister Eva Kjer Hansen som svarar för mat-, lantbruks- och fiskeangelägenheter lovar ett årligt understöd på ca 350 miljoner kronor från staten (ca 47 miljoner euro) för att öka den ekologiska produktionen.

- Framförallt vill vi öka produktionen av ekologiska äpplen, morötter, mjölk och salami, förklarar ministern. Frankrikes lantbruks- och fiskeri minister Michel Barnier berättar att Frankrikes mål är att tredubbla eko-produktionen redan detta år. Kötteknologerna möts i Seinäjoki. Kötteknologernas årliga utbildningsdagar hålls i Seinäjoki den 30 oktober. Årets teman är internationalisering, teknologi och framtida utbildningsmöjligheter. Riitta Niiranen aktiverar köttproducenterna. Då Riitta Niiranen valts till att leda projektet ”Större köttproduktion i Tavastland” har det fått vind i seglen. Niiranen kan i sitt arbete utnyttja kunskaper hon fått då hon arbetat på sina föräldrars gård som uppföder biffdjur. Projektets viktigaste målsättning är att förbättra gårdarnas konkurrensförmåga och samarbetet mellan producenter och slakterier. Månadens recept: Snabb kål-broilergratäng.

24 Rekommendationerna för ansvarsfull marknadsföring av livsmedel förnyas.
Livsmedelsindustriförbundets medlemsföreningar har i början av året tagit i bruk de omarbetade rekommendationerna för ansvarsfull marknadsföring. Rekommendationerna grundar sig på det gemensamma tänkesättet inom EU och fungerar som rättesnöre för företag med frivillig självreglering. Rekommendationerna betonar marknadskommunikationens trovärdighet, främjandet av sunda levnadsvanor, måttlighet och föräldrarnas beslutanderätt. Företag borde också beakta hur barn i olika åldrar kan tillgodogöra sig och tolka mediernas budskap och information.

26 Food for Life Finland.
I Europa och också i Finland satsar man årligen stora summor på livsmedelsforskning och publicerar en mängd rapporter och artiklar. Tyvärr når inte alltid den nya kunskapen dem som kan dra nytta av den. I EU är man medveten om problemet och därför har man grundat sk. teknologiplattformer som arbetar i två riktningar. Dels förmedlar de kunskap om forskningsprojekt som finansieras av EU-kommissionen, samtidigt som EU får information om kommande forskningsprojekt. Livsmedelsforskningens plattform heter ”Food for Life”. Livsmedelsindustriförbundet har tagit initiativ till att Finland skapar motsvarande sidor. Tekes, Sitra och Stiftelsen för Livsmedelsforskning finansierar projektet. Det praktiska arbetet utförs av VTT :s biotekniska enhet. Food for Life Finland sidorna informerar om den finländska livsmedelsindustrin och forskningen. Utnämningar. Husdjuragronom Riitta Niiranen har från och med augusti utnämnts till att leda Agropolis utbildningsprojekt ”En större köttproduktion i Tavastland”. Seija Pietilä har per 1.9.2009 utnämnts till Atria Scandinaviens personal direktör. Agrolog Kari Tillanen har per 14.9.2009 utnämnts till direktör vid HK Ruokatalo samt till medlem av dess ledningsgrupp. Hannu Kyyhkynen har utsetts till ombudsman vid Föreningen för Teknisk Handel och Tjänster och till handelspolitisk expert vid Förbundet för Finsk Handel. Tero Hemmilä har per 1.1. 2010 utnämnts till Yara Suomis verkställande direktör.

28 Bioenergin är en ny utmaning.
Slakterierna producerar årligen över 200 000 ton biprodukter men endast en bråkdel hamnar på avstjälpningsplatser. Nästan alla biprodukter och allt avfall återanvänds. En anmärkningsvärd del av djurens levande vikt består av olika biprodukter. Hos nötdjuren är andelen ca 45 %, hos gris och fjäderfä över 35 %. Merparten duger inte till livsmedel utan sänds till destruktionsanläggningar eller som foder till pälsdjursindustrin. Inälvor och blod kan anrättas som livsmedel eller användas inom kosmetik- och medicinindustrierna. Biprodukterna indelas i tre kategorier:

Klass 1: sådant avfall som kan ge BSE -smitta, hormoner och gifter.

Klass 2: döda djur som inte platsar i klass 1, dynga och innehållet i tarmkanalen.

Klass 3: Biprodukter från djur som används som människoföda men som inte används som livsmedel; klövar, horn, ben, magar och lungor.

I Finland försöker man befrämja grundandet av biogasanläggningar. I flere länder är produktionen av biogas i starkt stigande. I Danmark går en stor del gödsel och avfall från slakterier till biogasanläggningar. I Tyskland finns småskaliga biogasanläggningar i närheten av svingårdar och slakterier.

31 Saarioinens Italienska bröd blev en succé.
Saarioinen lanserade hösten 2008 Piadini - ”Italienska bröd” som kan grillas. Produkten blev en stor framgång. Saarioinens andel av färdigmaten i dagligvaruhandeln är 45 %.

- I vår produktplanering står kunden och vardagsmaten i centrum. Vi insåg att de behövdes ett nytt mellanmål, berättar marknadsföringschef Ritva Mäenpää vid Saarioinen.

Processen var svår eftersom det behövdes en helt ny produktionslinje.

- Produkten blev en större framgång än vi hade väntat oss, försäljningen var tre gånger större än vi beräknat. Lyckligtvis var leverantörerna för råvaror och förpackningsmaterial flexibla och det uppstod inga leveransavbrott, förklarar produktchef Mirja Lonka.

34 Köttsåsen är vardagens favorit.
Traditionella rätter är fortfarande populärast i de finländska hushållen. Den vanligaste är köttsåsen och den populäraste är köttbullarna. I täten ligger också broilerrätter och stekt fisk. Köttbullarna är idag populärare än biffarna vilka tidigare var klar etta och pizzans popularitet har sjunkit. Stekt fisk är populär mat bland unga kvinnor och i vuxenhushåll med barn över 15 år. De populäraste rätterna 2009 är köttbullar, biffar, stekt fisk, pizza, makaronilåda, köttsås, ugnsfisk, varma smörgåsar, lasagne och omelett. Enkäten utfördes av TNS- Gallup på uppdrag av Matinformation och besvarades av 1076 personer som fyllt15 år.

36 Matservicen anlitar kylkedjan.
Seniorerna i Lemvig väljer bland 30 rätter och äter när det passar dem. I Lemvig kommun i Danmark slutade man laga mat år 2008. Istället får seniorerna kall/vakuumförpackad mat i plastbricka.

- Våra seniorer kan välja bland 30 huvudrätter och 15 för- och efterrätter. Vi kan servera mat åt diabetiker, dem som har svårt att tugga och dem som vill ha små portioner, förklarar ledande husföreståndarinnan Kaja Hornstrup.

Maten framställs av rena råvaror, kyls snabbt och förpackas i plast och kan värmas i traditionell ugn eller mikro. Den levereras en gång i månaden. Den nya verksamhetsmodellen ger inbesparingar på ca 1,5 miljoner danska kronor/år. Främst sparar man i transportkostnader men man använder också hälften mindre vatten och tvättmedel i produktionen och sparar både i produktionskostnader och miljö.

- Arbetet har blivit lättare, vi gör normal arbetsvecka och behöver inte arbeta under veckoslut och helger, förklarar Kaja Hornstrup nöjt.

38 Hyrd arbetskraft engagerar i Tyskland.
Det har blivit vanligare att hyra arbetskraft i Tyskland. Livsmedelsindustrin och köttbranschen gör allt oftare entreprenadavtal med företag som främst kommer från Öst-Europa. I Tyskland är hyrd arbetskraft fortfarande en politiskt känslig fråga trots att situationen förändrats sedan början av 2000-talet då underbetald, olaglig arbetskraft från Öst-Europa väckte animerad diskussion. I dag finns i Tyskland två modeller av flexibel arbetskraft.

Traditionell hyrd arbetskraft. Företagen hyr arbetskraft av ett tyskt personalföretag som till största delen är tysk men kommer delvis också från England, Italien och Portugal. Arbetarna och deras förman är anställda av personalföretaget som sköter om löner, socialavgifter och arbetsavtalen.

Arbete som utförs som entreprenadavtal. Företag bjuder ut arbete på entreprenad till exempel till ett polskt köttföretag som kommer med sin personal och utför arbetet i det beställande företagets lokaliteter. Arbetarna och deras förman är i det polska företagets tjänst som sköter om löner och sociala förmåner enligt polska lagar. I Tyskland är entreprenad avtalen vanliga inom köttbranschen eftersom det är svårt att få yrkeskunnig arbetskraft till slakterier, stycknings- och nedskärningsenheter. I Öst-Europa finns yrkeskunnig arbetskraft och arbetarna kommer främst från Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien och Tjeckien.

40 Westfleisch satsar på kundservice, kvalitet och rejält spel.
I småstaden Coesfeld nära holländska gränsen finns Coesfeld köttcentrum som hör till Westfleisch Koncernen – Tysklands tredje största och Europas femte största köttförädlingsföretag. 2008 slaktade koncernen över sex miljoner svin och levererade åt sina kunder över 800 000 ton svin-, nöt- och kalvkött till över 30 länder. Koncernen sysselsätter ca 5 500 personer. Enligt köttcentrets vd Christian Leding beror framgången på kundernas förtroende, kvaliteten, servicen, flexibiliteten och den snabba reaktionsförmågan.

42 De som gör långa arbetsdagar måste få rejäl mat.
Nakki Oy serverar en skräddad cateringservice åt en smal sektor. Skådespelar- och regijobb hör inte till de lättaste och arbetstakten är intensiv.

- Filmarbetet tär på fysiken. Därför måste det på inspelningsplatsen finnas god och närande mat, berättar filmproviantering Nakki Ab:s vd Meri-Tuuli Lindström.

Filmgruppen kan inte avlägsna sig, allt vad de behöver måste finnas på inspelningsplatsen.

- Våra arbetstagare måste lita på sin intuition. Är vädret varmt skall de ha tillräckligt fantasi att skaffa glass åt alla. Och de måste när som helst kunna servera en mugg kaffe, betonar Lindström.

44 Serviceförteckning.

54 Kolumnen.
Reseminnen - Matminnen. Sakari Nupponen, redaktör på kvällstidningen Ilta-Sanomat konstaterar, att mat som man tycker smakar gott utomlands inte alls smakar lika bra hemma. Samma gäller drycker. Matvaror är fina presenter från en resa men korv kan inte transporteras hur långa sträckor som helst.

- Konserverad Bajersk weisswurst får snålvattnet att rinna. Borde vi konservera vår goda svartkorv, frågar sig Sakari Nupponen.

55 Fakta om kött.
Markus Yli-Hemminki från Institutet för köttindustri informerar om slakt. Djuren måste inspekteras före och efter slakt. Det som mest påverkar köttets kvalitet är hur djuren behandlas just före slakt. I slakteriet skall hygienen vara hög. Alla arbetsmoment och anordningar skall desinfekteras efter varje slaktkropp. Blodtappning, skållning, avhudning och tömning skall ske under ytterst hygieniska förhållanden. Slaktkropparna nedkyls genast efter slakt och temperaturen hålls så nära + - 0 grader C som möjligt.

Översättning: Nina Hackman.