Svensk resume 3/2009
4 Ledaren.
Chefredaktör Veli Saarenheimo skriver om ”Lex Nokia”, en finländsk diskussion som gällde dataskydd och företagsspionage. Diskussionen har lett till ett lagförslag enligt vilket det är möjligt för företagaren att spåra företagsspionage i vår globaliserade värld. Ingen vill förvandla landet till en polisstat men vi skall ändå minnas att det i tiden fanns avtalade spelregler enligt vilka personalen anställdes. E-posten bekostas av arbetsgivaren. Pappret, pennorna mm som du använder i ditt arbete tillhör företaget.

6 Idag och imorgon.
Månadens tabell
gäller köttföretagens lönsamhet åren 2004-2007. Internationalisering. Sitras keliakikluster har utvecklat en modell för små och medelstora företags internationalisering. Nu gäller det färskt glutenfritt bröd och kaffebröd. Fiberhalten och havrens mångsidiga användning intresserar svenskarna. Klustermodellen kunde också tillämpas inom köttbranschen. Ett konsumentnätverk. Buzzador är Sveriges första och enda mun-till-mun marknadsföringsportal. I takt med att traditionell reklam tappar i effekt och det sker en allt ökad fragmentering av mediekonsumtionen, har konsumentvaruföretagen behov av att hitta nya och effektivare marknadsföringskanaler. Mun till mun marknadsföringens styrka är att den är överlägsen i att utlösa köpbeslut hos konsumenten. I princip alla företag som säljer konsumentprodukter kan använda Buzzador som mediakanal. Man arbetar med snabbrörliga konsumentprodukter. Tapiola bjuder på te. Finanshuset Tapiola bjuder i Kampens köpcentrum stadsborna på te. Bekanta dig med: Ekodagarna i Tammerfors 26-27.3. 2009. Interfood och EkoNord- mässan i Göteborg i Sverige 17.-15. 2009 Bifftasting. Professionella köksapparater erbjuder köttförädlings- och färdigmatbranscherna otaliga möjligheter.

8 Sissi Silván jagar svaga signaler.
Sissi Silván anser att företagens framgång beror på den dagliga ledningen. Ledarstilen skall vara inspirerande och företagskulturen öppen, diskussionsglad och stimulerande.
- Endast på det sättet hittar man de svaga signalerna vilka kan leda till tillväxt. Vi borde vara öppna för signaler vilka inte enbart stöder vårt eget synsätt. Hon har just återvänt från en två veckor lång resa till Singapore var hon bekantade sig med nya trender och med tanke på dagligvaruhandeln och köpcentra med Raffles-hotellets recept. I Raffles-hotellets omedelbara närhet finns caféer, restauranger och delikatessaffärer. Sissi Silván påpekar att det just nu går bra för livsmedelsindustrin. - Människorna vill idag ha livsmedel som ger hälsa, energi och välbefinnande, poängterar Sissi. Silvan är civilekonom och arbetar för närvarande hos Lollipop Management Consulting Oy. Tidigare har hon arbetat i H & M Hennes & Mauritz Oy och Reklambyrån Womena-Mc Cann. Hon har skrivit boken ”Frihet är trumf. Svaga signaler finns i närheten”.

12 Till all lycka finns Köttinformationen.
Finfood Köttinformation informerar om kött och kött branschen och främjar sålunda den finländska matkulturen. Riitta Stirkkinen ansvarar för Köttinformationens verksamhet. Hon planerar och förverkligar tjänster av vilka den viktigaste kanske är nätsidorna. De riktar sig främst till utbildningsanstalter, från grundskolan ända fram till universitetsnivå. På senare tid har också handeln hittat nätsidorna och vidarebefordrar informationen till kunderna. Köttinformationen har en styrgrupp bestående av representanter från köttindustrin och forskningen. Styrgruppen drar upp linjer för verksamheten och köttbranschen och staten bekostar den. Finländarna favoriserar kötträtter. Bland de tio populäraste rätterna är över hälften kötträtter; köttmakaronilåda, köttbullar, köttfärssås, lasagne, pizza.

16 Faktorer som påverkar köttkonsumtionen.
Köttets pris är fortfarande avgörande vid inköp av kött. Prisets betydelse ökade förra året och styrde konsumenternas beteende. Efter priset är kvaliteten och kötthalten viktiga för konsumenten. Först därefter kommer frågan om köttprodukten är inhemsk eller varifrån den härstammar. Vid inköp av korvprodukter fäster konsumenterna främst vikt vid kvaliteten och kötthalten och vid inköp av färdig mat vid priset, sedan smaken och sist till hur snabbt och lätt maten kan serveras.

16. Köttkvarnen.
Gemensamma måltider är grunden för en god vardag.
Utvecklingsprogrammet för den finländska matkulturen har som sitt tema i år valt gemensamma måltider, inte endast hemma utan också på arbetsplatser, på restauranger och i skolor. Man uppmanar oss att spendera mera tid då vi äter och under själva kockandet. Av OECD-länderna är Finland det land där man äter minst tillsammans. Finländarna känner till ursprungsbeteckningarna. Nyckelflaggan, Hjärtbladetgflaggan och Gott från Finland –Svanmärket är välkända och en stor del av konsumenterna berättar att de köper inhemska livsmedel, konsumtionsvaror och tjänster. Samtidigt utgår de ifrån att de inte är dyrare än motsvarande utländska varor och tjänster och att man inte speciellt skall behöva anstränga sig för att få dem. Då pris och tillgång är de rätta köper konsumenterna 86% inhemska grönsaker, andra livsmedel 82 % och konsumtionsvaror 72 %. Livsmedelsindustrin vill föryngra sin personal. Livsmedelsindustriförbundet och dess medlemsföreningar arrangerade i februari för tredje gången en Infodag. Elva företag gästades av 2-9 klassister och gymnasister vilka är intresserade av livsmedelsbranschen. Företagen informerade under dagens lopp om arbetet i livsmedelsbranschen, om skolningen och om företagets verksamhet. Ca 240 elever deltog i Infodagen. Livsmedelsindustrin är Finlands fjärde största industribransch. Den sysselsätter över 35 000 personer. Inom hela livsmedelskedjan arbetar ca 300 000 personer. Halal –kött finns också i Esbo i Sello. I Alberga i Sello City-market finns halal -kött till salu i betjäningsdisken. Hattula Hereford levererar fortlöpande färskt halal –kött. Professor Fritz P. Niinivaara 90 år 18.3.2009. I juni för 50 år sedan promoverades Fritz P. Niinivaara. Han utsågs nu till jubeldoktor, som promotor fungerade hans tidigare elev professor Eero Puolanne. Matkesko erbjuder sina Plus-kunder Näringsräknartjänster. Den nätbaserade näringsräknaren registrerar matinköpens näringsvärde. Att skriva in salt, fett och vitaminer i ett rutigt häfte med penna är besvärligt. Nu får man tjänsten elektroniskt, enkelt och behändigt. Månadens recept: Ugnsbakade kotletter med smak av paprika.

22 Stockmanns kundchef Esa Lehtoila: Stockmann marinerar själv sina produkter.
Kunderna uppskattar färska marinerade produkter som inte innehåller tillsatsämnen.
- Från våra diskar säljer vi enbart färskt kött, aldrig djupfrysta produkter. Kunderna köper också mycket stekfärdiga produkter vilka vi marinerat, berättar Esa Lehtoila. Beroende på årstiden finns i utbudet fjäderfä, lamm från Nya Zeeland, grillprodukter och biffar av filé. Esa Lehtoila har lagt märke till att i och med att människorna reser mera vill de äta exotiskt kött också hemma. - I utbudet har vi till exempel kronhjort och under kampanjer har vi kött från struts, bisonoxe och känguru. Inför veckoslut och helger ökar matinköpen märkbart. - Då man till exempel tidigare till julen köpte en 12 kilos julskinka så köper man idag istället eko-skinka, anka eller renstek. Inälvor har mycket liten åtgång, förklarar Lehtoila. Stockmann skolar själv sina köttmästare. Lehtola nämner att det inte är lätt att få yrkeskunnig personal.

25 Pajuniemi investerar i eko-produkter.
Vd Arto Jokinen berättar att visionen i företaget är att verksamheten i framtiden helt skall baseras på ekologiska produkter. Utvecklingen kommer att ske stegvis.
- Om tre år kommer de ekologiska produkterna att vara vår största produktgrupp. Pajuniemi är den enda större anläggningen som producerat ekologiska köttprodukter redan i årtionden. Företagets grundare Pekka Pajuniemi producerade eko-produkter redan för 20 år sedan. - Djurens välbefinnande och en säker utveckling är ramarna för vår verksamhet. Allt flere konsumenter uppskattar inhemska produkter, undviker tillsatsämnen och är miljömedvetna. Vi vill stöda dessa trender, förklarar Arto Jokinen. Företagets omsättning är ca 14,5 miljoner euro och det sysselsätter ca 60 personer. Över 90 % av försäljningen sker via egna konsulenter. Under ett veckoslut kan i marketarna finnas ett femtiotal konsulenter. I Pajuniemis eko-sortiment finns ett tiotal produkter; olika slags pålägg, knackkorvar och aladåber. I Pajuniemi-koncernen ingår färdigmatföretaget Krunex.

28 Köttförädlare Korpela fyller 50 år.
Lihajaloste Korpela förbättras och utvecklas i snabb takt oberoende av konjunkturväxlingar. Under vårens lopp lanseras nya, ungdomliga produkter. Man vill nå också yngre konsumentgrupper. Företagets omsättning är ca 20 miljoner euro, det sysselsätter ca 110 personer och exporterar till Ryssland, Skandinavien och Mellan-Europa.
Bröderna Jari-Jukka och Seppo Korpela sköter och utvecklar företaget tillsammans, Seppo som vd och Jari som styrelseordförande. - Vår konsumentundersökning visade att åldersstrukturen bland våra kunder ligger över 40-års strecket. Vi måste nu koncentrera oss på att ”föryngra” vårt sortiment, preciserar Jari-Jukka Korpela. Bröderna förbereder sig för framtida utmaningar. Företaget Korpelas strategi är en jämn tillväxt och förträffliga råvaror. För att höja branschens uppskattning efterlyser Seppo Korpela driftighet inom hela köttbranschen. Utnämningar. Jaakko Ojala har per 9.2.2009 utsetts till vd vid Kotivaara Oy. Jaakko Tuomola har per 1.2. 2009 utsetts till försäljningschef och Nikke Holopainen har per den 12.1. 2009 utsetts till försäljningsförhandlare vid STL- Suomen Tuontiliha OY. 32 Nytt från yrkeshögskolorna. År 2001 förenhetligade undervisningsministeriet benämningarna på yrkeshögskolornas utbildningsprogram. Med reformen ville man minska mängden benämningar och göra det lättare för nya sökanden att hitta den rätta utbildningen. Man kan utbilda sig för köttbranschen i Åbo, Esbo, Seinäjoki och Tavastehus.

35 Säkerhet på arbetsplatsen.
Ifall ett företag arbetar i utrymmen som speciellt planerats för ändamålet är risken för inbrott ganska liten. Om utrymmena däremot är oändamålsenliga är olovligt inträde lättare. Säkerhetschef Juha Mustonen på G4S uppmanar yrkesmän i byggnadsbranschen att ta i beaktande risker för inbrott, stöld och annan kriminell verksamhet redan i planeringsskedet.
- Miljön är viktig. Är arbetsplatsen belägen på avlägsen plats är risken för inbrott större. En städad och ren omgivning avskräcker kriminella element. Byggnadsmaterial som sten och betong är också svåra att forcera och byggnaden skall vara planerad så att det är svårt att snabbt komma in och ut.

37 Livsmedelsdagen.
5.5.2009 äger Livsmedelsdagen rum i Helsingfors Mässcentrum. Köttets möjligheter är ett tema under Livsmedelsdagen. Också om prishöjningen på kött och köttprodukter varit moderat i jämförelse med andra livsmedel så utgör köttet en stor post i konsumenternas matutgifter. Hurudana köttprodukter konsumenterna i framtiden önskar sig belyses under symposiet av Pasi Luostarinen från Atria Oyj och Soile Käkönen från HK-Ruokatalo. Andra teman är de nya kraven gällande övervakningen av EU:s direktiv och utmaningarna som klimatförändringen ställer på köttbranschen. Under dagen utses också ”Årets Stjärnprodukt”.
Köttprodukterna tävlar i Sverige. Vartannat år tilldelas de bästa svenska köttprodukterna medaljer. Produkterna tävlar i 16 olika klasser och de bedöms av 30 yrkeskunniga domare. Tävlingen har blivit en viktig händelse för köttbranschen. - Vi vill både slå vakt om och utveckla köttbranschen. Konsumenterna får bättre produkter och försäljningen av produkten som prisbelönas ökar markant, berättar projektledare Susanne Ekstedt. De tävlande produkter packas om och förses med signum. Man bedömer bland annat utseende, kryddning, struktur, snittyta, smak, skivning och arom. I år avgick Jakobsdals Chark från Göteborg med segern. Nyhetsprodukten, slamiskivor i en dekorativ cellofanförpackning, bevisade att man också kan hämta charkvaror som present till värdparet.

42 Hur står det till på Orat Oy?
Orat har fått Marel Food Systems agentur i Finland och Estland. Företaget levererar apparatur till livsmedelsindustrin. Marel arbetar i 40 länder och sysselsätter ca 4000 personer.
- I praktiken innebär det att vi i framtiden kan erbjuda våra kunder mångsidigare maskiner, anordningar och produktionslinjer, allt från början av produktionen till slutprodukten, förklarar vd Merja Kumpula på Orat. Familjeföretaget Orat grundades år 1975 och har idag 12 anställda. Företaget importerar maskiner, tillbehör och råmaterial för livsmedelsindustrin. År 2008 var omsättningen 5 miljoner euro. På mässan i Köln presenterade Orat Marels nyheter som t.ex. AEW Delfords IPL-robot, Marel-Streamline styckningslinje, Scanvaegtis I-Cut 55 skärare och Carnitech- fett-analysator. AEW Delfords apparater är utvecklade speciell för förpackning av känsliga livsmedel såsom broiler och biffar. På mässan erbjöd Orat nya lösningar för en jämn kvalitet och ett optimalt utnyttjandet av råmaterialet. Man vill i framtiden optimera recepten och effektivera produktionen.

44 Serviceförteckning.

54 Kolumnen.
Sakari Nupponen, redaktör på kvällstidningen Ilta-Sanomat, kåserar denna gång om husmanskosten. Han tycker att ordet ”kotiruoka” inte motsvarar ordet husmanskost. Själv har han hittat husmanskosten via den svenska boken ”Allt om mat” översatt till finska ”Herkuttelijan Keittokoulu” (Kauppiaitten kustannus 1980). I boken beskrivs bl.a. hur man skalar och hackar lök, hur fågel trancheras, biffar steks. Recept finns på strömming, gädda, flundra, wallenbergare, stroganoff, slottsstek, köttbullar, pepparrotskött.
I boken påpekas att ”varje måltid framställd omsorgsfullt och av goda råvaror är en festmåltid oberoende av om den serveras som vardagsmat åt familjen eller som festrätt åt gäster. Kåldolmar och tomatströmming kan vara en läckerhet.” I bokens förord konstateras att matlagningen blir just så lustfylld som du själv vill. - Stämmer, och om du själv tycker om god mat är det inte egalt vad du serverar andra, konstaterar Sakari Nupponen.

55 Fakta om kött.
Markus Yli-Hemminki från Institutet för köttindustri informerar om djurens välbefinnande. Han berättar om lagstiftningen, uppfödningen, skötseln, djurtransporterna, slakten och konstaterar att ett nöjt djur är tryggt. Det är också en ekonomisk fråga. Ett välmående djur producerar bäst. Djurens mår ganska bra i vårt land men det finns alltid rum för förbättringar.


Översättning: Nina Hackman.