Svensk resume 5/2009
4 Häst på menun
I Finland äter vi numera sällan hästkött, förr var det en begärlig råvara. Suomen Hippos rf har startat en kampanj för att intensifiera marknadsföringen av hästkött, projektet pågår 1.3.–30.11. 2009. Man försöker kartlägga dagens situation ur livsmedelsindustrins synvinkel. Hur mycket hästkött konsumeras och finns det intresse att höja produktionen? Hur kan hästkött användas i matlagningen i hemhushållen och har slakteriernas kapacitet att slakta hästar? På lång sikt vill man fördubbla mängden slaktat hästkött.

6 Dagens samtalsämne! Bioetanol av avfall
I Sverige är hälften av de sålda Volvo bilarna flexifuel modeller som använder ett nytt transportbränsle. På den finländska marknaden lanserades det i april 2009 och säljs bl.a. av Ford, Volvo och Saab. St1:s etanolproduktionsprocess ökar knappt alls koldioxidutsläppen. Etanolix®-metoden producerar världens renaste etanol med beaktande av de totala livscykelutsläppen. Man använder avfall som råvara och använder förnybar energi för att producera den värme som processen behöver. CO2-utsläppen är, beroende på modell, oftast under 50g/km för en bil som kör på bioetanol. St1:s vision är att vara den ledande tillverkaren och säljaren av CO2-medvetna energiprodukter och att utveckla och kommersialisera miljövänliga lösningar. GMO- visionen. Några organisationer vilka arbetar för en renare miljö och en renare matproduktion förenar sina krafter i projektet “Ett GMO-fritt Finland”. I projektet delat ledande politiker, forskare och påverkare. Tråkiga nyheter. Den finländska livsmedelsindustrins beredskap att informera om kriser varierar mycket och är ofta bristfällig. Mexikos svininfluensa. I april 2009 konstaterades de första fallen av svininfluensa i Mexico. Det är frågan om A/H1N1 viruset. Chips i öronen. Nötdjurens elektroniska öronmärken är mycket effektiva. De ökar arbetstryggheten, underlättar arbetet vid lastning, under djurtransporter, i slakterierna och snabbar djurens identifiering vid veterinärbesök och myndigheternas kontrollbesök. Att övergå till det nya systemet beräknas kosta Finland cirka 1,5 miljoner euro. Bekanta dig med: Faktagaffeln 2008. Statistik över lantbruket, livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och storköken. Köttcentralförbundets sommarmöte i Vanajanlinna äger rum 22.8.2009. Anuga 2009, yrkesmässan i Köln i Tyskland. www.anuga.com Tyskt Köttinfo. Skall vi göra ett likadant? www.kress.de(cont/spot.view.php?spot=2629

8 ”Vi befinner oss i snabb utveckling”
Projektet ”Nationell livsmedelsstrategi” som pågår inom Livsmedelsindustriförbundet blir färdigt hösten 2010. Man försöker hitta faktorer som höjer hela matkedjans konkurrenskraft. Livsmedelsindustriförbundets verkställande direktör Heikki Juutinen berättar att projektet syftar till att lösa frågan hur den finländska matkedjan skall klara morgondagens konkurrens. År 2020 skall i Finland finnas en framgångsrik livsmedelsindustri, säkra livsmedel och vi skall vara självförsörjande beträffande livsmedel.
- I dag har vi många utmaningar; livsmedelskrisen, den ekonomiska recessionen, globaliseringen, miljöförändringen och EU:s förändrade lantbrukspolitik. Köttsektorns ansvar kommer att vara stort, förklarar Juutinen.
Köttproduktionen påverkar miljöförändringarna och ställer nya, stora krav på köttproducenterna. Genom optimerade produktionsmetoder kan miljö- och vattenbelastningarna minimeras. Juutinen sporrar alla företag att fortsätta sitt forsknings och utvecklings arbete.
- Kunskap och yrkesskicklighet står i nyckelposition. Vi måste samarbeta med myndigheterna och läroanstalterna för att skapa lämpliga skolningsmöjligheter, betonar Heikki Juutinen.

12 Kötteknologernas festliga vår
Den 2.4. höll kötteknologerna sitt vårmöte och fredagen 3.4. var Liisa Voutilas disputation. Opponent var professor James R. Claus från Wisconsin i USA. Liisa Voutila undersöker i sin doktorsavhandling svin- och fjäderfäköttets strukturella svagheter och deras orsaker. Köttets ljusa färg är ett tecken på svag struktur, det har också ofta ett lågt pH-värde, avsöndrar mycket vätska vid lagring och har samband med PSE-kött. (PSE = pale-soft-exudative - blekt-mjukt-vattnigt). Voutilainen undersökte strukturen. En dålig struktur ökar köttets vattnighet vilket enligt professor Claus är ”pengar i sjön”. I avloppet försvinner vikt, bindande ämnen, vitaminer och järn. Arbetet har internationell betydelse, i USA finns mycket struktursvagt kött.

16. Köttkvarnen
St1 och SOK producerar tillsammans vindkraft.
Energiföretaget St1 och SOK förenar sina resurser och de har grundat ett samägt vindkraftsbolag. TuuliWatti kommer att gå inför en decentraliserad energiproduktion för att minska på överföringssvinn och elnätsinvesteringar. St1 har aktivt utrett potentiella byggplatser och ingått avtal om hyresplatser för cirka 150 anläggningar, främst längs Finlands västkust. S-gruppen hör till de tio största elförbrukarna iFinland.
Grilläckerheter från Wursti. Wurstis BBQ-ribs finns nu i boxar om 1 kg. Amerikan barbeque ribsen är marinerade i en söt barbeque-sås. De är kokta och stekta och behöver bara värmas. Köttbarometern visar produktionen, konsumtionen, exporten och importen av nöt, svin, lamm, broiler och kalkon under perioden januari-mars 2009. Proteinet främjar viktkontrollen. Att hålla vikten efter en bantningskur är svårt. Enligt en färsk holländsk undersökning var det lättare att hålla vikten om man höll en proteinrik diet än om man följde en diet rik på kolhydrater.
Inget sabotage i samband med glassplitter. Sveriges centralkriminalpolis konstaterar att glassplittret i livsmedel inte var ett organiserat anfall mot livsmedelsindustrin. Splittren var felaktiga alarm eller enstaka illdåd.
Snellman köper mera nötkött. Snellmans försäljning av malet kött har under de senaste månaderna stigit med 35%. Produkten ”Gott malet kött” säljer 170 000 kg/vecka. Köttet är garanterat färskt, inhemskt och kommer till 90 % från Österbotten. Reumaförbundet prisbelönade förpackningar.
Finlands Reumaförbund och Uppfinningsstiftelsen ordnade tävlingen ”Lätt att öppna”. Man ville få fram livsmedels- och medicinförpackningar som är lätta att öppna. Bidraget ”lisi”, en enkel och fungerande förpackning, av Nikolo Kerimov och Ilari Laitinen vann tävlingen. Förpackningen passar för mjöl, flingor, kli och ris. Förädlingsorganisationerna går samman.
Vid sitt möte i april beslöt Faba Avel och Faba Service andelslag att gå samman. Faba Avels delegation och Faba Service förvaltningsråd godkände avtalet om att
sperma produktionens affärsverksamhet överförs till Viking Genetics. Man planerar att överföra Faba Avels affärsverksamhet beträffande svinförädlingen till FABA Svin Ab. Färdigt grillade spett. North Trade Happy Chef -seriens grillspett kan avnjutas genast efter värmning. Spetten kan värmas i grill, ugn eller mikro. Ett spett väger 60 g och en förpackning innehåller 10 spett. Elintarviketalous 2009 kom ut i maj. Tidningen ges ut av Finlnds Gallup Livsmedelskunskap och innehåller en omfattande översikt av produktionen och konsumtionen inom Finlands lantbruk och livsmedelsbransch åren 2003-2008. Statistiken täcker EU-27 –området samt Norge, Brasilien, USA och Ryssland. Månadens recept. Soppa på pasta och köttbullar.

20 Keijo Pulli köpte Savupojat för tre år sedan
Vd Keijo Pulli har lett Savupojat sedan januari 2006. Under hans ledarskap har företaget köpt produktmärket Maalaisherkku och minskat köttstyckningen.
- Företaget måste vara lönsamt och jag började genast förändra verksamheten. Vid styckningen fick vi kroppsdelar som vi inte själva kunde använda i produktionen och skar därför ner mängderna med hälften.
Maalaisherkku köptes i september 2007 och står idag för en fjärdedel av produktionen.
- Vi var intresserade av företagets produkter för allergiker, Allinakki, Naturellinakki och Naturelli skinklänken som alla innehåller 91 % kött och av lammprodukterna, förklarar Keijo Pulli.

24 Inom köttbranschen finns många säkerhetsrisker
Slakt och köttförädling hör till de mest riskfyllda branscherna. Under de senaste tio åren har mycket gjorts för att minska säkerhetsriskerna. Frekvensen olycksfall inom industrin är i medeltal 43 olycksfall/en miljon arbetstimmar, i livsmedelsindustrin 52 olycksfall/en miljon arbetstimmar. Årligen sker ca 1350 olycksfall inom köttbranschen och orsakas vanligen av skärande, vassa eller sträva föremål, snavning och psykisk eller fysisk belastning.
I och med att stålhandskar och -förkläden, hörselskydd och skyddsskor används oftare har olycksfallen och de arbetsrelaterade sjukdomarna minskat. För branschen typiska stöd och rörelseskador är fortfarande vanliga. Ett stort ansvar har arbetsgivarna. Ökad stress, trånga arbetsutrymmen och en föråldrad maskinpark ökar riskerna.
- Då arbetsmiljön är trygg och man via handledning lär sig trygga arbetsmetoder förbättras säkerheten, berättar Paula Kopola, arbetarskyddschef hos Liha-Saarioinen, där antalet arbetsolyckor under perioden 2005-2008 sjunkit med ca 30 %. Genom att kartlägga farorna och uppskatta riskerna har man hittat riskmomenten i produktionen och kunnat förbättra säkerheten.

27 Köttbesiktningen bör förenhetligas
Enligt rådande direktiv och lagenliga förfaranden borde köttbesiktningen förenhetligas och moderniseras förklarar utredare Marjatta Rahkio. Man borde trygga tillgängligheten på personal genom att förbättra veterinärutbildningen och fortbildningen av tjänsteveterinärer och utveckla arbetsfördelningen mellan veterinärer, assistenter och företagens personal.

28 Kötthandeln blomstrar i Björneborgs saluhall
I Saluhallen arbetar ett tjugotal företagare, en av dem är diplomhandelsmannen Reino Raekoski. Reino började sin bana inom handeln som 15-åring i Helsingfors. Efter en mångsidig karriär inom livsmedelsbranschen slog han sig ner med familjen i Siikainen nära Björneborg.
- Jag hade bestämt mig för att inte mera arbeta inom livsmedelsbranschen men företaget Satakunnan Pihvi tog kontakt med mig och jag drogs med i deras verksamhet. De samarbetade med ett 30 tal köttproducenter, produktionen var i ordning men försäljningen haltade. Min uppgift blev att skapa ett försäljningsnätverk, förklarar Reino. Sedan sju år tillbaka driver Reino företaget Pihvimestari i Björneborgs hall.
- Början var svår, ibland kom det bara nio kunder per dag, berättar Reino.
Produktutbudet har övertygat kunderna och idag besöker cirka 100 personer köttståndet dagligen, i jultider upp till 500 personer.
- Vår trumf är oförpackade färska produkter och närproducerad mat. Permanenta favoriter är våra köttbullar, revbensspjäll och korvar, den basturökta skinkan, vitlökslammkorven, den kallrökta hästfilén, hästlänken och ren- och viltprodukterna, konstaterar Reino Raekoski.

31 Småföretagarna måste samarbeta
Producenterna av ekokött Ulle
ja Sebastian Nurmi har sökt och hittat nya samarbetsformer. Produkterna från gården i Ekenäs skärgård når konsumenterna via flere företagare. För att klara sig har paret Nurmi många järn i elden.
Bovik gård på Degerölandet har haft finska får sedan 1991. De får beta gratis i skärgården för att biotoperna inte skall växa igen.
- År 1994 fick våra får beta på två holmar, ökentrumman gick och betesmarkerna har utökats. Våra egna åkrar räcker endast till att producera djurens vinterfoder. I skärgården finns fina växter och örter som ger fårköttet en finfin arom, förklarar Ulle.
Hälften av köttet säljs till restauranger i Helsingfors; Savoy, Nokka, Juuri och Bank, resten till privatpersoner i Lojo och Ingå. På fåruppfödning kan man idag inte försörja sig. Sebastian Nurmi arbetar som fotograf och Ulle Nurmi väver. Hälften av ullen förädlas på gården resten transporteras till Riihivilla och Pirtin kehräämö. Ulle och Sebastian Nurmi bjuder också på gårdsturism.
33 Hemmens inköp av eko-produkter ökar. 2007-2008 ökade hushållens eko-inköp med 19 %, livsmedelsinköpen med 7 %. Mjölk- och köttprodukterna och hönsäggen stod för 80 % av ökningen.

34 Årets veterinär
Outi Lepistö utsågs till årets veterinär, hon är miljövårdchef i Pirteva, det vill säga i sex kommuner. Hon har informerat om och förbättrat miljöhälsovården och främjat en enhetligare livsmedelsövervakning i kommunerna och samkommunerna. Till hennes arbetsområde hör rent dricksvatten, matförgiftningar, olyckor som orsakas av farliga ämnen, infektioner som sprids via djur och vatten och sjukdomar som sprids via djur till människan. Vattenkrisen i Nokia skedde på hennes arbetsort och under hela krisen uppträdde hon sakkunnigt, lugnt och informativt.
- En god administration och information förbättrar livsmedelssäkerheten, avhjälper sanitära olägenheter och förbättrar övervakningen, påpekar Outi Lepistö.

36 Hemtjänsten hämtar husmanskost
Anstaltsvård är dyrare en hemvård och de flesta seniorer föredrar att bo hemma. På landsbygden och i små kommuner fungera hemtjänsten bra. I Luopioinen ålderdomshem kokas måltider också till daghem och seniorer som bor hemma. Köttbullar, köttfärs, soppor, manna- och risgrynsgröt är populära. Köttet kommer tärnat och strimlat från Atria och Saarioinen. Från Atria kommer också påläggen. Köttet levereras en gång i veckan.

40 Konsumenterna är beredda att betala för information
Konsumenterna vill veta mera om köttets ursprung, produktion, hur djursjukdomarna och medicineringen övervakas på gårdarna, om genmanipulation, och är beredda att betala för den. Kunskapen om livsmedlens kvalitet och säkerhet i livsmedelskedjan ökar hela tiden, men konsumenterna når den inte.

41 Vi lagar korv
Man lyckas alltid då man anrättar korv hemma. Man kan hålla sig till grundrecepten eller experimentera med råvaror och kryddor. Köttet får inte vara fettsnålt för då bli korven lätt torr. En matberedare underlättar arbetet. Beställ krokfjälstret “kovskinnet” i god tid.

44 Serviceförteckning

54 Kolumnen
Sakari Nupponen, redaktör på kvällstidningen Ilta-Sanomat, anser att depressionen blev för kortvarig.
- Vi hann inte ens börja köpa de billigare köttbitarna innan krisen pressade ner matpriserna, påpekar han.
Idag är det svårt att hitta bog, kalv och höna i köttdisken, lättare hittar man kött av antilop, känguru och struts. Men det finns också ljusglimtar. I restaurangerna har man noterat att det lönar sig att laga rätter som idag inte lagas hemma och använder billigare köttstycken, fisk, och rotsaker.
- Sanningen är, att trots dagens rika sortiment så har utbudet blivit fattigare. Sämst är det i lådbutiker och på servicestationer, konstaterar Sakari Nupponen

55 Fakta om kött
Markus Yli-Hemminki från Institutet för köttindustri informerar om uppfödningen av nötkreatur och nötproduktion. I Finland finns över 900 000 nötdjur av vilka 300 000 är mjölkkor och 110 000 tjurar. Resten av populationen består av dikor, kvigor och kalvar. I Finland har man uppfött nötboskap med tanke på mjölkproduktionen, köttet har varit en biprodukt. Nötköttet skiljer sig från svin och fjäderfäköttet bl.a. genom sin röda färg. Fettet i nötköttet är fast, av dess fettsyror är hälften mättade hälften omättade. Finländarna konsumerar ca 19 kg nötkött/person/år. Merparten konsumeras som malet kött, resten som strimlor, tärningar, hela stekar, och filéer. Finland är inte självförsörjande beträffande nötkött, underskottet kompenseras av import, speciellt dyrbarare styckningsdelar.

Översättning: Nina Hackman