4 Ledaren
Chefredaktör Veli Saarenheimo uppmanar företagen att se över sina visioner och strategier med tanke på den ekonomiska situationen. Alla vet att om kassan är väl fylld så går det bra. Men skall man hålla verksamheten i gång med hjälp av lån blir det lätt problem. Nu gäller det att se över sitt eget verksamhetsområde och det egna företaget i ett lite längre perspektiv. Vad håller på att ske i vår omgivning? För att klara oss i denna brydsamma situation måste vi ha en klar bild hur vi skall fortsätta.
Livsmedelsindustriförbundet har påbörjat sitt analysarbete och vi kommer senare att få ta del av resultatet. Vad är vi bra på och vad måste vi förbättra? Vilka är våra möjligheter och vad kan hota oss under de närmaste kommande åren?
Evira har också påmint köttbranschen om att det är viktigt att vi använder rätta benämningar på våra produkter så att konsumenterna inte vilseleds.
8 Tillsatsämnena i maten bekymrar konsumenterna
Lihalehti har undersökt saken och kan konstatera att en stor del av konsumenterna är bekymrade och anser att tillsatsämnena är ohälsosamma. Enligt Lihalehtis undersökning var i medeltal två av fem konsumenter mycket eller synnerligen oroade, två konsumenter var en smula oroade och en konsument var inte alls bekymrad över tillsatsämnena. Främst oroade man sig för tillsatsämnen i sötsaker, snabb- och färdigmat och i drycker. Kvinnorna var mycket mera oroade än männen. I undersökningens ställdes två frågor till vilka man inte gav färdiga svar.
- Vad oroar dig beträffande tillsatsämnena?
- I vilka livsmedel anser du att tillsatsämnen är speciellt oroande?
Frågorna besvarades av 719 personer över 15 år. Över 80 % av de tillfrågade var oroade över tillsatsämnena och ansåg att de är en hälsorisk.
12 Konsumenten i centrum av verksamheten
Suomen Lähikauppa Oy har tagit i bruk en ny strategi som skapar nya möjligheter för produkter som levereras både av de stora nationella kedjorna och de små varuleverantörerna. Siwa-, Valintatalo- och Euromarketbutikerna bytte ut det gemensamma namnet Tradeka till Suomen Lähikauppa Oy. Samtidigt slog man fast den nya strategin enligt vilken konsumenterna står i centrum. Man koncentrerar sig på kundvänliga närbutiker. Enligt företagets vd Leena Saarinen har företaget redan idag Finlands största nätverk närbutiker som utvecklas mycket effektivt.
-Vi tror att närbutikerna är på frammarsch men att de kanske inte i framtiden kommer att vara likadana som dagens närbutiker.
Saarinen betonar att närbutikerna finns nära bosättningen. Undersökningar har visat att 90 % av konsumenterna vill att butiken finns i närheten. Man besöker butiken i medeltal tre gånger i veckan. Hon tror på en större mångsidighet i butikernas utbud och att sortimenten i de olika butikerna i framtiden kommer att skilja sig mera från varandra. Hon tror också att den nya strategin skapar nya möjligheter både för industrin och för varuleverantörerna. Till exempel kommer de små leverantörernas produkter i större utsträckning att finnas i butikernas sortiment.
15 Utnämningar
Till ombud för Livsmedelsindustriförbundets rf enhet för arbetsmarknaden har per 7.1.2009 utsetts jur.kand.. Annika Lindholm. Vicehäradshövding Mika Lallo har inom samma företag utsetts till biträdande direktör för arbetsmarknadsenheten.
16. Köttkvarnen
Snellman går in för inte djupfryst malet kött. Det malda köttet hör till finländarnas populäraste råvaror. Vår konsumtion av malet kött har på tio år fördubblats och vi konsumerar 30 miljoner kg/år. För finländarna är köttets färskhet och pris är det viktigaste. Vi hoppas att den nya produkten ”Riktigt färskt malet kött som inte varit djupfryst” motsvarar förväntningarna. Finlands president har delat ut INNOSUOMI 2008 priserna. INNOFINLAND strävar efter att på ett vardagsnära och nyskapande sätt främja kreativitet, kunnande, företagsamhet och samarbete i Finland så att möjligheten till välstånd i hela landet förbättras. Projektet står under beskydd av republikens president Tarja Halonen. Temat för INNOFINLAND 2008 var ”Klimat och energi”. År 2008 vill INNOFINLAND speciellt sätta fart på att utveckla sådana innovationer som har positiv verkan på klimatförändringen och som ansluter sig till energiproduktionen eller -användningen. Prisbelönta företag:
Biovakka Suomi Oy som producerar ren energi och främjar användandet av grön energi i Finland.
Finnchain Oy har utvecklat system för att rena avloppsvatten.
iLoq Oy arbetar med elektriska låssystem.
Presco Oy är ett privat, expansivt miljöteknikföretag som erbjuder kundlösningar när det gäller vatten, avfall och biobränsle med hjälp av tekniker som är licensierade av naturen.
St1 Biofuels Oy:s verksamhet omfattar trafikservice inklusive servicestationsaffärsverksamhet, försäljning till konsumenter och industrin, betjäning av luftfarten samt produktlager för brännvätskor. Företaget är ledande tillverkare och säljare av CO2 fria energiprodukter.
Hedersomnämnanden fick Enervent Oy som i 25 års tid har arbetat med energiekonomisk ventilation. Verksamheten har från första början varit att utveckla en överlägsen värmeåtervinning.
Korpikorpi Expresstorkning är en servicekedja som specialiserat sig på heltäckande torkningstjänster, pålitligt säkert och snabbt. Torkade utrymmen skall kunna tas i bruk igen så snabbt och med så stora tids- och energibesparingar som möjligt.
Forskningscenter för optoelektronik (ORC).
Lever och leverprodukter. Rekommendationerna för lever preciseras. En riskanalys visar att intag av lever hjälper en del barn att tillgodogöra sig A-vitamin. Samtidigt utsätts en del barn för alltför stora halter retinoid. Den största risken ligger i en alltför stor konsumtion av leversås och leverbiffar. Barn under ett år skall inte äta lever och rätter framställda av lever. Äldre barn under skolåldern kan tryggt äta ca 70 g leverpastej eller leverkorv i veckan och ca 300 g leverlåda i månaden men då skall de undvika leversåser och leverbiffar.
Åsikten. Ari Granlund hävdar att den finländska matkulturen under inga omständigheter skall ses som en del av den industriella matkulturen.
- Jag läste nyss om ett projekt som skall främja den finländska matkulturen. I den deltar alla möjliga organisationer, myndigheter och industriella kretsar. Statsministern och regeringen skall arbeta för projektet men ingenstans talas det om en endaste en representant som specialiserat sig på lokal matkultur eller en representant för ett litet företag. Jag anser att husmanskosten hör till den finländska matkulturen, till exempel karelska piroger, fårrätter av inhemskt får, dillkött, pepparrotsstek, ärt- och köttsoppa och strömmingslåda. Rätterna har sedan urminnes tider anrättats och njutits och med dem som grund skall vi utveckla vår matkultur.
Chef Wotkin´s etablerar sig i Prisma i Östra centrum. Prismadirektören Riitta Hänninen konstaterar att det tidigare samarbetet med Chef Wotkin´s har varit utmärkt och att hon ser fram emot utvidgningen. Chef Wotkin´s sortiment är stort; köttprodukter, korvar och chark. Bakom betjäningsdisken arbetar Veijo Votkins yrkeskunniga personal.
- Vi kommer att utöka vårt sortimentet av vilt. Vi vill trygga utbudet kött och förädlade köttprodukter av älg, hjort, vildsvin och fågel. Den etiska konsumtionens popularitet fortsätter att växa. PR-företaget Edelman har gjort en undersökning i tio länder och enligt den förblir under recessionen 68% av konsumenterna trogna hälsosamma livsmedel och 83 % är beredda att övergå till etiska produkter. Också rapporter från den engelska The Cooperative Bank i England berättar att den ekonomiska krisen inte kommer att påverka den etiska konsumtionens tillväxt. Hos oss syns samma trend i försäljningssiffrorna hos Rejäl Handel. Under de nio första månader år 2008 ökade försäljningen i Rejäl handel med 62 % i jämförelse med samma period år 2007. Värdet av den totala försäljningen 2008 steg till 50 miljoner euro. Förpackningsbranschen arrangerar en grundkurs. Kursen arrangeras 30. 3.-3.4. 2009 och 11.5.-15.5. 2009. Den hålls i Rantasipi Forssa –hotellet. Kursen organiseras av Finlands förpackningsförening och har redan i över två årtionden varit ett viktigt skolningstillfälle inom branschen. Månadens recept: Asiatisk soppa på malet nötkött.
20 Garanterat från Finland
Den viktigaste principen för kommunikation inom mat branschen bibehålls. Vi får använda våra egna pengar som vi vill. Finfood kommer också i fortsättningen att använda Svanmärket - Gott från Finland som bekostas av Finfoods medlemsföreningar. Svanmärket är Finlands mest kända kvalitetsmärke. Det fyller i år 15 år och därför känner konsumenterna lätt igen det. Svanmärket berättar för konsumenterna att produkten de köper är framställd av inhemska råvaror. Ett 40-tal företag inom köttbranschen använder märket och köttprodukterna är den överlägset största varugruppen bland svanprodukterna. De flesta konsumenter kontrollerar att svanmärket finns på förpackningen då de köper köttprodukter. Enligt reglerna skall allt kött som märks med svanmärket vara av finländskt ursprung. Också om ursprungslandet för rått kött alltid måste framgå så behöver det enligt lagen inte nämnas på förädlade köttprodukter.
22 Tekes förverkligar ett program som de kallar ”Sapuska”
Projektet syftar till att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Finansiering får man förutom för produktutveckling också för att utveckla samarbetsmodeller för nätbaserad affärsverksamhet och kundsamarbete.
- Nya samarbetsstrukturer mellan livsmedelsproducenter förstärker de små- och medelstora företagens förhandlingsmöjligheter förklarar Kari Venäläinen, som basar för Sapuska-programmet på Tekes.
- Den finländska livsmedelsindustrins framgång är beroende av specialisering, produktutveckling som baserar sig på forskning, och på nätbaserad affärsverksamhet, poängterar Venäläinen. Sapuska-programmet pågår till slutet av år 2012. Då har programmets budget på 35 miljoner euro förbrukats.
24 Köttmannens ideal
Affärsidén på Roinila gård är enkel. Producera kött, förädla det och sälj det direkt till konsumenterna. Det låter enkelt men är det inte. Men husbonden på Roinila gård, Heikki Manninen, har lyckats. Han är kändis i Mellersta Finland. Mannen är jordbrukare, företagare inom kött branschen och en talträngd humorist. Som tjugoåring tog han emot en gård som skötts på ett gammaldags sätt och som inte var lönsam. Han byggde upp den så att den idag är en mönstergård. Som många privatföretagare är Heikki exceptionellt energisk. Hans föräldrar brukade jorden under ogynnsamma förhållanden. Då fanns det inte ens en väg till gården. Mjölken transporterades till mejeriet med skottkärra eller roende. Då Heikki övertog gården fanns där 5 mjölkande kor. 1972 var besättningen redan 18 mjölkande kor. Följande år byggde han en ny flygel till fähuset och skaffade ett femtiotal ungnöt. År 1980 började han uppföda gödsvin, 300 till antalet. 1987 inskaffades ytterligare 60 ungnöt och 1991 gjorde han sig av med mjölkboskapen och köpte istället köttboskap. 2001 växte svinproduktionen och slakteriverksamheten utökades. Det viktigaste för Manninen är lönsamhet och kvalitet. Smågrisarna kommer till gården från en svingård för suggor, lever på Roinila i 6 månader och föds upp i bekant omgivning, skötta av välkända skötare. Då de uppnår en levande vikt på 110 kg förs de några tiotal meter till slakt och slaktas av samma skötare.
- På det sättet undviker vi stresskött. Djuren behöver inte transporteras, allt sker i känd miljö och vi slaktar på en gång alla grisarna från samma kätte, förklarar Manninen.
Måndag är slaktdag på Roinila. Köttet lagras inte utan säljs inom ett par dagar. Försäljningen sker på gården, på tre torg och från tre försäljningsbilar som packas fulla, startar varje morgon och färdas enligt noga utstakade rutter.
På gården finns 70 ha odlad jord på vilken man odlar säd men produktionen är inte lönsam.
- Det skulle vara billigare och mindre besvärligt att köpa spannmål, men vi behöver åkerjorden där vi kan sprida gödslet, förklarar Manninen.
Detta förargar Manninen som hellre skulle förvandla dyngan till värme och annan energi. Men på det hela taget är han nöjd.
- Stadsfruarna har berättat att åt deras raskatter duger endast hjärta och njurar från Roinila. En bättre mätare finns inte, konstaterar Manninen.
28 Finlands basturökare fyllde 50 år
I norra Satakunta lever företagsamma och fördomsfria människor, konstaterade riksdagsman Kauko Juhantalo i sitt festtal vid föreningen Finlands basturökares 50 års fest i Aulanko i november i fjol. Föreningen grundades år 1957 men redan i början på 1900-talet hade basturökarna inlett verksamhet i sina små bastur. Produkterna transporterades till Tammerfors för att säljas.
32 Tysk effektivitet
Hur kan man behärska 800 produktlinjer? I vissa fall kan man slippa ett problem men får ett dussin nya. De egna processerna måste granskas kritiskt och tillräckligt ofta. Det tyska kött företaget DREISTERN-Konserven GmbH & Co KG har 200 arbetstagare och dess årsförsäljning är 60 miljoner euro. Dagligen hanterar man 10 000 svinhuvuden. Företaget framställer 300 olika produkter som finns i 800 variationer. Att behärska produktsortimentet skulle vara omöjligt utan automatisering. För sex år sedan börja samarbetet med CSB-System International. Då skapades ett enhetligt IT- system som bland annat gör företagets verksamhet genomskinlig och prissättningen tidsenlig. Teknologiska lösningar höjer vanligtvis företagets effektivitet och förbättrar produktsäkerheten, men förutsätter en högt skolad personal.
35 Livsmedelsdagen 2009
Den 5.5.2009 äger ”Livsmedelsdagen 2009” rum i Helsingfors Mässcentrum. Programmet fokuserar på den finansiella recessionen och på hur klimatförändringen påverkar livsmedelskedjan.
36 I Frankrike uppskattar man kvigor
I Frankrike odlar man betesgräs och fodermajs vilket är förutsättningen för produktion av nötkött. Där är konsumenterna selektiva och kvalitetsmedvetna. Nötens antal i Frankrike är nästan 20 miljoner, hälften är biffdjur vilka uppföds på 12 % av de franska gårdarna. De vanligaste raserna är charolais och limousine. Slaktvikterna är bland de högsta i Europa, ett ungt nötdjur väger i medeltal över 400 kg. Fransmännen äter nötkött tre gånger mera än svinkött, konsumtionen är cirka 22 kg/person/år. De äter mera fjäderfä än nötkött: höna, broiler, anka, gås, pärlhöna och duva.
40 Hur står det till, halal-slaktare Diap Soliman?
Diap Soliman reser till Mäntsälä en gång i veckan för att slakta lamm och annan boskap för muslimerna i Finland. Slakten sker på samma sätt som i ett finländskt slakteri, skillnaden är att man i halal-slakten noggrannare tappar kropparna på blod och vätskor. Därför skärs halsen och matstrupen helt upp.
42 Serviceförteckning.
52 Eviras sidor handlar om egenkontroll
Den här gången behandlas de små köttföretagens egenkontroll och HACCP-direktivet. Att utarbeta en egenkontroll är utmanande för små företag. I maj 2008 publicerades ”De små företagens egenkontroll och HACCP – direktivet” som finns på adressen www.ltk.fi/haccp och kan fritt användas. Direktiven har gjorts i samarbete med småföretagarna inom branschen.
56 Kolumnen. Far recessionen iväg med korven från smörgåsen?
Sakari Nupponen, redaktör på kvällstidningen Ilta-Sanomat, kåserar denna gång om recessionen förändrar våra matvanor. Om smörgåspåläggens pris stiger med 10 % är det som att kasta sand i skidspåret. De flesta skidåkare byter spår. Under de goda åren försvann tekorven för att återkomma under 90-talets depression. Vad händer i år? Hur reagerar konsumenterna? Snabbmatskedjorna utropar sig som segrare. Efterfrågan på färdigmat minskar och vi anrättar husmanskost hemma i det egna köket. Men egentligen vet vi ännu ganska lite om år 2009. Enligt ett scenario kommer uteätandet att minska, vi kommer att köpa mindre kläder och bilkörandet kommer att avta. Först därefter sätter vi matinköpen under lupp, därefter börjar vi spara på kulturella utsvävningar och semestern. Vi kommer att följa flitigare med erbjudanden, handla i lågprisvaruhus och köpa mera av handelns egna märken.
Men kedjornas konkurrens om kundernas slantar är knivskarp. Man behöver bara jämföra de olika kedjornas priskrig i Helsingin Sanomat inför ett veckoslut.. När allt kommer omkring så kommer vi kanske ändå att ha råd att sätta korv på smörgåsen, summerar Sakari Nupponen.
55 Fakta om kött
Markus Yli-Hemminki från Institutet för köttindustri informerar om köttets primärproduktion, djurtransporter, slakt, styckning och nedskärning, förädling, förpackning, färdigmatindustrin, logistik och handel och uppföljning av köttkedjan.
Översättning: Nina Hackman
|
|
