4 Ledaren.
Våga äta! Vi har på nytt under de senaste veckorna läst om salmonella, svininfluensa och det röda köttets hälsosamhet. Att dessa händelser så snabbt blir kända beror på vår öppna informationspolitik. Det är naturligtvis för alla ytterst viktigt att saker undersöks grundligt och att man öppet kan diskutera negativa frågor. Men genom att publicera ensidiga forskningsresultat förvillar man konsumenterna. Enligt en färsk undersökning äter 97 % av finländarna kött. I de flesta näringsämnen finns riskfaktorer men människan måste äta och kött har visat sig vara en utomordentlig proteinkälla.
6 Idag och i morgon.
Månadens tabell visar konsumtionen av förädlade köttprodukter. Matkorven står för ca hälften av konsumtionen. Därefter kommer produkter av helkött, påläggskorv och sist medvurst. Konsumentverket kontra staten. Konsumentverket har beslutat att Valio till konkurrerande företag säljer 185 miljoner liter mjölk/år. Kvoterna togs i bruk åren 2000 och 2004 efter Valios företagsköp. Kvoterna delas mellan olika mejerier. Också inom köttindustrin har man inofficiellt längtat efter ett liknande system. Det skulle ge en ny möjlighet till produktion utan ett eget slakteri. Det skulle också äntligen innebära nya möjligheter för primär produktionen. Utnyttja konkurrensen. Genom att registrera dig i företagsväktaren Inova övervakar den företag du valt och rapporterar omedelbart till dig förändringar inom företagen såsom personalförändringar, företagets omsättning mm. Bekanta dig med: Liha-alan ammattioppi är den bästa skolboken. Mat och hälsa. Hur påverkar maten den mentala hälsan? Sana-mässan i Bologna i Italien 11-14 september presenterar mat, måltider, boende, miljö, hälsa och välmående. Microsofts kundtidning Circle 1/2009 behandlar innovation och skapande.
8 Behärska temperaturen.
Nordnet Logistics erbjuder köttförädlare en service som kontrollerat distribuerar deras varor till centralaffärernas terminaler. Företaget har lång erfarenhet av hur man handskas med varor vilka fordrar temperaturreglering (0-6 C). Företaget började samarbeta med 16 små och medelstora företag inom köttbranschen eftersom efterfrågan där var störst. Man har i liten skala också börjat samarbeta med förädlade fiskprodukter och färdigmat. Få företag inom förädlingsbranschen har idag egen distribution. Producenterna koncentrerar sig på produktionen och logistiken sköts av andra företag.
12 Satafood projektet strävar efter effektivare logistik.
Inom köttbranschen har man länge sökt gemensamma lösningar på logistikproblemen. Satafoods företagskunder var genast med på noterna när de märkte att deras sakkunskap och resurser kunde utnyttjas för att utveckla samarbetet. - Företagen koncentrerar sig på produktionen vi koncentrerar oss på ekonomin, berättar Satafoods vd Eila Törmä och preciserar att köttföretagen och samarbetspartnern i logistik måste använda datateknik som talar samma språk.
14 HoReCas lanseringskort ger effektivitet.
Med hjälp av kortet kan varuleverantörerna eller till exempel kötthusen utveckla för HoReCa branschens företag nya produkter vilka har god åtgång på marknaderna. Produktutvecklingen inom livsmedelssektorn innebär ofta besvikelser. Över hälften av de nya produkterna försvinner från marknaden mycket snabbt då kundintresset sviktar. ECR Finland har i samarbete med HoReCa-sektorns varuleverantörer och partiföretagen utvecklat ett EFR lanseringskort (Efficient Foodservice Responce) med vars hjälp man kan förbättra varuutvecklingens träffsäkerhet och effektivera lanseringen av nya produkter. Lanseringskortet uppskattar olika frågor och värden vilka kan jämföras med motsvarande utländska.
16. Köttkvarnen.
Wursti koncentrerar sig på energieffektivitet. Wursti har deltagit i det av KTM organiserade och det av Motiva koordinerade projektet som tog slut 2008. I projektet ingick flere energibesparande åtgärder beträffande vatten- och elkonsumtionen. Produktionen av kött och köttkonsumtionen ökade. I Finland producerade senaste år 399 miljoner kg kött. Det var en ökning på 0,6 procent jämfört med föregående år. Fjäderfä ökade med sex procent, lamm med fyra procent och svinkött med två procent. Produktionen av nötkött sjönk med sex procent. Dikorna ökar på boskapsgårdarna. Dikorna producerar allt mera kött på boskapsgårdarna. Antalet dikor steg förra året med 10 procent till 48 900 djur. Årets matredaktör: Riitta Mustonen. Finlands Köksmästare rf valde Riitta Mustonen till årets matredaktör. Hon har arbetat som matredaktör på tidningen Maaseudun Tulevaisuus i flere års tid och utgivit flere kokböcker. Mustonen har värnat om landskapsrätter och förtjänstfullt deltagit i projektet Närmat. Slakten övervakas noga i Finland. I Sverige har vid slakt av svin framkommit svåra brott mot djurskyddslagen. Händelsen väckte frågan ifall motsvarande brott sker i Finland. Till Livsmedelsäkerhetsverkets kännedom har kommit enstaka fall då man inte försäkrat sig om att djuret varit dött innan skållning. Då har man vidtagit lagstadgade åtgärder. Enligt lagstiftningen skall personalen som deltar i slakt ha tillräcklig kunskap och kompetens för bedövning och blodtappning. Snellman förnyade sin medvurst. Företaget lanserar i maj God inhemsk medvurst och Lätt inhemsk medvurst. Båda förpackningarna är lätta att öppna och återsluta. Produkterna är framställda av inhemska råvaror och innehåller ingen natriumglutamat. De finländska kadmiumhalterna underskrider riskgränsen. Europas Livmedelssäkerhetsverk EFSA har sänkt riskgränsen för kadmiumintag. Den övre gränsen är idag 2,5 mikrogram/vecka/kg/vikt. De finländska rekommendationerna är 0,9 mikrogram/vecka/kg/vikt. Finländarna får kadmium från sädesprodukter, grönsaker och frukt. Mest kadmium får man via rökning och storkonsumtion av inälvor, räkor, linfrö och skogssvamp. Utnämninger: Vid Leipuri Oy skedde per 1.1. 2009 bland annat följande utnämningar. Till vd i företaget har utnämnts Matti Väänänen och till vice vd Johan Zilliacus. Ekonomichef blev Johan Enlund, till redovisningsekonom Virpi Itkonen och till bokförare Tuula Siponen. Månadens recept: Kalops med tre olika lökar.
20 En ny generation tänker till!
Minoritetsägarna i Perniön Liha deltar i utvecklingsarbetet. Vad fick en färgrik och känd placeringsgrupp att intressera sig för Perniön Liha? Och hur har ett intensivt tankearbete och samarbete förändrat verksamheten i ett traditionellt familjeföretag? För ett mindre företag kan också en smal kundkrets vara livsviktig. Jon Granström en av investerarna förklarar sitt intresse för Perniön Liha. - Det är en liten finländsk producent vars verksamhetsprincip vilar på en stark etisk grund. Nyckelorden är ärlighet och äkthet. Produkterna skall inte innehålla tillsats- och konserveringsmedel. Företaget har ca 10 anställda och dess omsättning är knappt 2 miljoner euro/år. Företagets huvudprodukter är specialkorvar och leverkorvar. I utbudet finns bl.a. Potatiskorv som framställs enligt ett medeltida recept, en korv framställd av renkött och klassikern Nattknackkorven. Fabriken har en äkta vedeldad rökbastu där man framställer basturökt skinka. - Våra kunder uppskattar ekologiska produkter, rejäl handel, produkter utan tillsatsämnen och lokalt producerad mat, förklarar Jon Granström.
22. I Uleåborgs län i Rantsila verkar Kylmänen Food.
Företaget satsar på anskaffning och förädling av vilt och har lanserat nya färdiga vilträtter. Släktföretag arbetar i Rantsila, Sodankylä, Kuusamo och Pudasjärvi, av produktionen går 35 % till storköken. Personalen uppgår till ca 90 personer. - Älgköttet är en ganska stor produkt hos oss. Det svåra med vilt är att vi får hela årets kött under loppet av några få veckor. Antalet djur vet vi men inte det exakta datumet då de levereras, berättar vd Antti Kylmänen. Älgkött får man i tillräckliga mängder men det råder brist på renkött. Färdigmat har företaget producerat sedan år 1969. - Vi profilerar oss genom vårt moderna sortiment vilträtter. Bland mikrorätterna finns renskav med potatismos och rencocktailbullar. Nyheter är soppor av ren- och älgkött och rökt ren.
27 Årets stjärnprodukt satsar på läckerhet.
Årets vinnare offentliggörs vid Livsmedelsdagen 5.5. 2009 i Helsingfors Mässcentrum. Priserna delas ut av minister Paula Lehtomäki.
28 Prisma i Östra Centrum öppnade.
Prisma i Östra Centrum är HOK-Elantos största Prisma. Östra Centrum kommer att växa till traktens största köpcentrum tack vare Prisma. - Prisma kommer att vara ett centralt köpcentrum för över 100 000 ägarkunder, berättar HOK-Elantos Prismakedjans chef Jorma Aromäki. Prisma verkar i två våningar. I gatuplanet finns dagligvaror på en yta av 4 500 m2, sortimentet består av 17 000 olika produkter. I gatuplanet finns också Alkos affär. I övre våningen på 9800 m2 säljs främst bruksvaror för sport, fritid, inredning, beklädning, underhållning och hemteknik, över 87 000 olika artiklar. Chef Wotkin´s produkter finns också till salu i Prisma. Kött, förädlade köttprodukter, färdig mat, siskonkorv, råkorv, vilt samt färsk fisk och förädlade fiskprodukter.
30 Det internationella Finncatering.
Om morgnarna är det liv i luckan vid produktionslinjen hos Finncatering då arbetstagare från över 20 kulturer börjar arbetsdagen. Finnairs dotterbolag levererar dagligen över 10 000 matbrickor till flygplan som flyger över hela världen. - Vi använder enbart förädlade köttprodukter, vår största leverantör är Saarioinen. I vårt sortiment ingår wraps, smörgåsar, sallader och färdiga matportioner. Mest använder vi kött av broiler, sedan kommer produkter av nöt och på tredje plats kommer kalkonköttet, berättar produktionschef på Finncatering, Kenneth Selen.
32 Ekokött från Tenho gård.
Cirka 25 km från Björneborg ligger Tenho gård som producerar ekokött av nöt och lamm. Djuren slaktas i eget slakteri och produkterna säljs i gårdsbutiken och via en beställningkedja direkt till kunderna. - För att undvika långa transporter började vi slakta själva år 1995. År 1996 övergick gården till eko-produktion, berättar Kosti Tenho, gårdens husbonde. Utvecklingen har varit strängt planerad under de gångna 30 åren. På 1970-talet odlade man 100 ha idag odlar man 400 ha. - Vi eftersträvar inte en intensiv produktion utan djuren får växa i lugn och ro. Nöten kalvar hos oss först vid tre års ålder och fåren vid två. Vårt motto är att då djuren mår bra så gör vi det också, min fru Riitta och jag. Produktionen av eko kött ser också ljus ut då den yngre generationen i allt högre grad övergår till eko-produkter, förklarar Kosti. Farmen har tilldelats utmärkelsen Årets ekoföretag 2000 och djurskyddsföreningens ESKO:s pris 2007.
36 Konsumtionen av rött kött ökar i Sverige.
Svenskarna har ändrat sina matvanor. Enligt den nyss publicerade rapporten från det svenska konsumentverket äter 97 % av svenskarna kött och då främst rött kött. Detta gläder naturligtvis köttproducenterna, vinnarna är svin- och lammuppfödarna. I Sverige finns 500 000 lamm, vilket är 2 % av hela köttproduktionen. Lammuppfödarnas antal är 2 900. Den inhemska produktionen täcker 40 % av efterfrågan. Resten importeras från Nya Zeeland och Irland. I Sverige finns 1500 svingårdar, 3 miljoner svin slaktas/år. Den inhemska produktionen täcker 75 % resten importeras främst från Danmark och Irland. Den svenska produktionen av nötkött står för 55 %. Importen från Argentina, Brasilien och Danmark var ca 45 %.
42 Hur står det till på Kometos Oy?
Kometos Oy som framställer smältningsteknologi för livsmedelsindustrin och branschens importör Gjema Oy fusionerades i början av året. Avsikten är att förstora marknadsandelen och öka omsättningen. Kometos omsättning var förra året 12 miljoner euro. Exportens andel av omsättningen är 80-90 %, företaget sysselsatte 25 personer. I år strävar man till en omsättning på 14 miljoner euro och personalen skall utökas till 29 personer. Kometos vd Raimo Niemi berättar att företaget hela tiden varit ett tillväxtföretag. - Det vill vi vara också i fortsättningen. Genom fusionen med Gjema får vi ett bättre fotfäste både här hemma och Balticum. Vi har goda baser i Europa, Asien och Mellanöstern och exporterar till 24 länder, berättar Raimo Niemi.
44 Serviceförteckning.
54 Kolumnen.
Sakari Nupponen, redaktör på kvällstidningen Ilta-Sanomat, minns tillsammans med SOK:s direktör Sari Palokangas de gångna 20 åren. Han påminner om att vi efter förra depressionen fick en mängd nya ölsjapp som i kapp med lopptorgen fyllde de forna banklokalerna. Han påpekar också att varje årtionde skapar sina egna klassiker. 90-talet utgör ett undantag, det inser man då man läser Eero Mäkeläs och Merja Sillanpääs historik ”Talon tapaan - suomalaisten keittiömestarien 50 vuotta” – ”Enlig husets sed - de finländska köttmästarnas 50 år” (Tammi 2000). 50-talet förde med sig bl.a. Laxseljanka, Sill à la Russe, Vorschmack à la Savoy och Stroganoff. På 60-talet kom Aburökt lax med champinjonstuvning, Gös à la Walewska, Wallenbergare, Njursauté och Kotletter à la Pojarski. 70-talet gav oss Konjaksmarinerad lax, Ripterrin med cumberlandsås, Rökta rentungor med sellerisallad och Lammkotletter. På 80-talet serverades Silltartar, Gravad oxfilé med lökmarmelad, Färsk sparris och riesling-sabayon, Sniglar på franskt vis, Anka med grönpepparsås och Grillad kalvlever i hallonvinägersås. På 90-talet lyfte Mäkelä fram bara Carpaccio och ett par fiskrätter. - Främst minns jag från den tiden hästen som man fick för en struntsumma i alla hallar. Det skvallrades om att många köksmästare tillredde sina bästa biffar av hästens inre filé. Kunderna var nöjda, biffen var mör och len, avslutar Sakari Nupponen. 55 Fakta om kött. Markus Yli-Hemminki från Institutet för köttindustri informerar om svinet och svinproduktionen i Finland. I slutet av år 2007 fanns det 1 426 800 svin i Finland och produktionen steg till 213 miljoner kg svinkött. Finländarna konsumerade i medeltal 35 kg/år svinkött. Finland är självförsörjande beträffande svinkött och vi exporterar till grannländerna, Mellanöstern och USA men vi importerar också svinkött från Danmark och Tyskland. Yli-Hemminki berättar också om svinets uppfödning och förädling, om slaktkroppen och om svinköttets goda egenskaper. Svinköttet är en god proteinkälla, som innehåller järn, zink, selen, B-gruppens vitaminer av vilka tiaminet förekommer rikligt. Också fettet är hälsosamt, 2/3 är omättat fett.
Översättning Nina Hackman.
|
|
